Anakcham
Imi asmussen n lḥwerma i ttalasen akkw yâggalen n twachult talsawt d
yizerfan n sen yemsawan, d nitni i d llsas n tlelli, taghdemt akkw d-
tifrat deg wmadal (di ddunit).
Imi kra n widn nesmussun ara izerfan n wemdan d widn iḥeqqren s
lkhwedm n lewḥuch yesserfayen tamsakwit n talsa akkw d- tlilin umadal
and'ara hedren u and'ara yamnen yemdanen s tlelli idg ur yelli la
aseṛheb la lmizirya, d nettat i d asirem âlayan n wemdan.
Imi tebbwi - dd nnig kra yellan ad ttuḥudden izerfan n wemdan s
nnidam azerfan i wakkn ur yettuḥerrs ara wemdan di taggara alamma
yughal d amnafeg ḍadd temḥeqranit akkw d unaghur.
Imi yessefk ad tennerni tegmi d wassaghen n tmidwa d lemḥibba gar yeghlanen.
Imi di lqanun izerfan n wemdan imudan n ledjnas yedduklen berrḥen
i tikkelt tajḍidt laman n sen deg zerfan ilsasiyen n wemdan di ccherf
akkw d wazal n bnadem di tugdut izerfan n tulawin d yergazen u berrḥen
belli qeṣden ad snernin aqeddem amgarwan u ad sbed'den tigwnatin
timenyafin n tudert di tlelli yettimghuren.
Imi, timura yetteskin di ledjnas yedduklen lezment iman n sent ad
myallent (ad mmâwanent) i wakken ad demnent nitenti d-tuddsa n ledjnas
yedduklen, di mkull timura leqder aheqqani izerfan n wemdan akkw tlella
tilsasiyin.
Imi afham amechruk n tlella d yizerfan agi degs lqima tameqwrant i wakken ad uqment leqder tmura leqder i lâhd n sent.
Tajmâit tamatawt
Tberreḥ belli tiṣerriḥt agi tagraghlant izerfan n wemdan d
anawad amechruk igher ssaramen imudan d yeghlanen akken ma llan i
wakken akkw yemdanen d yâggaln n temgarwa i glan (i ges an) dima
tiṣerriḥt agi di lbal n sen, ad skhedmen akkw lmedjhud n sen, s
leqraya d ttṛebga i wakkn ad senernin aqader n tlella d yizerfan agi u
ad demnen s ttawilat idd iteddun s lâqel, (wa deffir wa) deg wennar
aghelnaw d ugraghlan asmussen d usnefḍes igraghlanen iḥeqqaniyen gar
imezdaghen n ddulat tâggalin s timmad n sent nagh gar yimezdaghen n
tmizar i gellan ddaw lhwekm n sent aghedman.
Tamadda 1:
Imdanen, akken ma llan ttlalen d ilelliyen msawan di
lḥweṛma d yizerfan- ghur sen tamsakwit d lâquel u yessefk
ad-tili tegmatt gar asen.
Tamadda 2:
Kull yiwen ghur-s lḥeqq ad ighellat tilella d yizerfan idd yeddan
di tṣerriḥt agi bla tarayit idd yettasen si cchetla, d llun, d ldjens
d tutlait, d ddin d ṛṛay asiyasi nagh ṛṛay iḍen i gerzan lasl
aghelnaw, tamgarwa, aila talalit nagh liḥala n iḍen yehwa yas d argaz
nagh d-tameṭ̣ṭut.
Rnu gher-s, ur ilaq ara ad-tili trayit yebnan ghef liḥala
tasiyasit, taghedmawt nagh tagraghlant n tmurt nagh n temnadt ideg
yezdegh wemdan yehwa yas tella tmurt agi nagh temnadt agi d- talellit
nagh ddaw lewkala, nagh ur tehkim ara deg yiman is nagh ur tekmil ara
tlelli ines.
Tamadda 3:
Kull amdan ghur es lḥeqq n tudert, tilelli d laman ghef timmad is..
Tamadda 4:
Ur ilaqar a ad yughal wemdan d akli nagh d aqeddach n wemdan iden. Tasakla d uzenzi n waklan ttuḥeṛṛmen maḍi.
Tamadda 5:
Ur ilaqara ad yettuselleṭ ghef umdan uâqeb nagh ssikis d- teghriwin yesnughbuyen, itekksen fell as sser.
Tamadda 6:
Ang'is yehwa yili wemdan, ghur s lḥeqq ad yettwag leqder i timmadit is taghedmawt.
Tamadda 7:
Akkw indamen msawan zdat lqanun u ghur sen lḥeqq bla afraz i wakkn
atn iḥudd lqanun - ghur sen irkwelli lḥeqq i uḥuddu, akken ma llan
ḍedd tarayit ur nwufq ara tiṣerriḥt agi.
Tamadda 8:
Kull amdan ghur-s lḥeqq ad ichetki i tnehkamin tighelnawin
yettuk'ellfen i wakkn ad fkent lḥeqq ḍedd tneḥyafin ur nettqadar ara
izerfan ilsasiyen is yettak udustur d lqanun.
Tamadda 9:
Ula d yiwen ur yezmir ad yettwaṭṭef, nagh ad yettwaḥbes nagh ad yet twanfu s ldjur.
Tamadda 10:
Kull amdan ghur-s lḥeqq ad-tâddi tluft is zdat tnehkamt, âinani,
bla tneḥyaft i wakkn ad - tseyyi ma seḥḥant telzimin is d yizerfan
is nagh ma d-tidett wayn - idd gren fell as deg wennar n lâqubat.
Tamadda 11:
- Kra n win yettutéhmen s ssiya ad yettwaḥseb d imzekki alama
yettuṣeḥḥeh s lâdel ddenb idd gren fell as, âinani, zdat tnaḥkamt
and'ara yettwadmen akkw wayn i glaqen i uḥuddu ines.
- Ula d yiwen ur yettwaḥkam ara fell as ma yekh dem kra n ssiya
yettuḥeṛṛmen nagh ma iferreṭ di kra iwudjben fell as ma yella di
tallit ni ayn idd gren fell as ur ikhulfara lqanun aghelnaw nagh
agraghlan, yerna lâquba ur d as-dd yettak ara ad - tagwar tin is i
gḥekkm lqanun di tallit ideg teḍra ssiya.
Tamadda 12:
Ur yezmir ḥedd ad yessekchem iman is s ldjur di tudert n wemdan,
di twachult is; deg wekkham is, timuzniwin is nagh ad yessims
lḥwerma-s d nnif is; kull amdan ghur-s lḥeqq at iḥudd lqanun si
tiytiwin yechban tigi.
Tamadda 13:
- Kull amdan ghur-s lḥeqq ad yelḥu s tlelli u ad yekhtir tanezdught di tmurt is.
- Kull amdan ghur-s lḥeqq ad yeffegh si yall tamurt ghas d - tamurt is u ma yehwa yas yezmer ad yughal ghur es.
Tamadda 14:
- Ma yella yettwaḥṛes wemdan s ldjur, ghur-s lḥeqq ad yesdari iman is u ad ighellet lânaya n tmura iḍen.
- Amâni ur d-as-dd tebbw ara ad ighellet lḥeqq agi ma yella yekhdem
ssiya ikhulfen lqanun amechruk nagh ayn ur nwufq ara inawaḍen d
yimenzayen n tmura yedduklen.
Tamadda 15:
- Kull amdan ghur-s lḥeqq i tghelna is yehwan.
- Ur d-as yettwakkes i yiwen s ldjur la taghelna ines la lḥeqq ubeddel n tghelna.
Tamadda 16:
- Mi geblegh weqchich nagh teqchicht, ghur sen lḥeqq ad zewdjen i
wakkn ad bnum tawachult bla ma yettuqegged lḥeqq gi s cchetla,
taghelna, nagh ddiyana msawan deg zerfen m'ara zewdjen, nad'am zewdjen
nagh m'ara yefsekh zzwadj.
- Ur yettili zzwady alamma s lebghi d umyeqbel ukmil n wergaz d- tmettut.
- Tawachult d-tagwejdit talemmast n temgarwa, ghur-s lḥeqq att thudd temgarwa d ddula.
Tamadda 17:
- Amdan yehwa yas weḥd-es nagh d amezday ghur-s lḥeqq ad yekseb aila.
- Yiwen ur yezmir ad yettuḥ̣̣eṛṛem seg waila-s.
Tamadda 18:
Kull amdan ghur-s lḥeqq i tlelli n tedmi, tamsakwit d ddiyana,
lḥeqq agi tetteski deg-s tlelli ubeddel n ddiyana akkw d wayn is
yettamen, wehd es nagh gar medden âinani nagh di sser, s uselmed s
tegdimin, s wâbâd d umares n lemdaheb.
Tamadda 19:
Kull amdan ghur-s lḥeqq n tlelli di ṛṛay d lmenṭeq anda
yetteski lḥeqq ubeggen n ṛṛay bla ma yettuchebbwel u daghen tebbwi
yas-dd ad inadi, ad yeṭṭef, u ad yefser di yall tamurt isallen d-
tedmiwin s yall ttawil n wenṭaq.
Tamadda 20:
- Kull amdan ghur-s lḥeqq i unejmâ akkw d- tdukla di tifrat.
- Yiwen ur yezmir ad yettuḥettem i wakken ad yetteski di tdukla.
Tamadda 21:
- Kull amdan ghur-s lḥeqq ad yetteski deg wselḥuy n temsal n bailek
n tmurt is, ama netta s timmad is, nagh s win yekhtar d amtil is.
- Kull amdan ghur-s lḥeqq amm netta am wiyad ad yettef amkan di lḥirfat n bailek n tmurt is.
- Lirad umadan d nettat i d llsas n lhiba n lehkwem n bailek- yessefk
add tban s tefrant zeddigen idg ara tteskin meddn irkwelli u ara yilin
si lweqt aar wayeḍ̣ di tugdut d sser nagh s ttawil iḍen it yechban
ara iḍemnen tilellli n tefrant.
Tamadda 22:
Kull amdan yetteskin di temgarwa ghur-s lḥeqq di laman amgarwan
gqes den ad ikafi izerfan is isagrawen imgarwanen d yidelsanen imsefken
i lḥweṛma d usegmi alelli n timmadit is s tejmilt n lmedjhud aghelnaw
d umyalli agraghlan s wayn ara yembwafaqen netta d nniḍam d lerzaq n
kull tamurt.
Tamadda 23:
- Kull amdan ghur-s lḥeqq i ikheddim ara yekhtir akkn is yehwa s cchurut n lâdel imsefṛaḥen ar'at iḍemmen ghef ticchumert.
- Imdanen akken ma llan ghur sen lḥeqq bla tarayit i tjernanin yemsawan ghef ikheddimen yemsawen.
- Kra n win ikheddmen ghur-s lḥeqq i tjernant taḥeqqit, timsefreḥt
ar'as iḍemnen i netta d twachult is tudert iwufqen lḥweṛma n wemdan
ara yettuk'emmlen ma yebgha lḥal, s kra n ttawil iden uḥuddu amgarwan.
- Kull amdan ghur-s lḥeqq ad yessebded netta d wiyaḍ tidukliwin ikheddamen nagh ad icharek di tdukla ara iḥudden lmeslaha ines.
Tamadda 24:
Kull amdan ghur-s lḥeqq i rraha d- tukksa n lkhiq (d ugunfu) u
ladgha di lḥedd iqebbel lâqel n lweqt ikheddim akkw di ttriḥ
yettwakhelsen, si lewqt aar wayeḍ.
Tamadda 25:
- Kull amdam ghur-s lḥeqq i lmizan n tudert ar'at iqidden i ṭṭmana
n tṣeḥiḥt is (n tezmert is), liser ines akkw d- twachult is, ladgha
i isafarn n tuççit, llebsa, tanezdught, adawi timezgiwin (tijmilin)
timgarwiyin ilaqen, ghur-s lḥeqq i ṭṭmana ma ur ikheddmara, ma
yuḍen, ma yella d anâibu nagh d adjjal, nagh d awesran nagh kra n yimi
ar d as ruḥent ttawilat n tudert ma yekka-dd waya nnig tezmert is;
- Tiyemmatin d yigwerdan ghur sen lḥeqq i tallalt (lmâwna) d uḥuddu
ikhsusiyen. Akkw igwerdan ilulen di zzwadj nagh beṛṛa n zzwadj ghur
sen lḥeqq yemsawan di tussṛa (ṭṭmana) tamgarwant.
Tamadda 26:
- Kull amdan ghur-s lḥeqq di leqraya ur nessefk ara fell as lekhlaṣ
ladgha leqraya tamenzut akkw d- telsasit. Leqraya tamenzut d-
tamelzumt, leqraya tatiqnit d uselmed n lhirfat yessefk ad ilin d
imatawen, tabburt unekchum gher tlumdiwin tunnigin (âlayen) yessefk
ad-tili s lâdel i meddn irkwelli ghef lehsab n wakken ẓewren.
- Ttrebga yessefk ad- tessiweḍ ghr usefti n timmadit d usedjhed n
leqder izerfan n wemdan akkw d tlella tilsasiyin, tebbwi-dd ad-
tweṣṣi ghef usefhem d umsameh d lemhibba gar tmura akken ma llant d
yimudan d ddiyanat i tuttfa n lehna.
- Imawlan ghur sen lḥeqq d imezwura ad khtiren ṣṣenf n ttrebga ara fken i warraw n sen.
Tamadda 27:
- Kull amdan ghur-s lḥeqq ad yetteski ma yebgha di tmeddurt
tadelsant n tmurt is, ad yestummen i lfenn (tazuri) akkw d tegmi n
tussna d wayen idd ttaken n lfaida.
- Kull amdan ghur-s lḥeqq uḥuddu n lfaida ines tanamkawt akkw d-
tmaddawt idd yekkan seg wayn idd yesnulfa di tussna, di tmedyazt
(tasekla) nagh di lfenn.
Tamadda 28:
Kull amdan ghur-s lḥeqq deg wennar amgarwan nagh deg wennar
agraghlan i wakken ad yili nniḍam yechban izerfan akkw tlella idd
yeddan di tṣerriḥt agi lfaida d unawaḍ n sen.
Tamadda 29:
- Amdan ghur-s lwadjeb i wegdud idg i gemken ala deg-s kan, unerni ukmil n timmadit is.
- Deg wmares izerfan is d ughellet n tlella ines, kull yiwen ur
ikennu ala ddaw leqyud i gerṣem lqanun wehd es i wakken ad yedmen
asmussen d uqader izerfan d tlella n lghir is u daghen i wakken
tisutriwin tighedmawin n wedyaz d nniḍam n bailek d liser amataw dit
emgarwa tagdudant (tadimuqratit).
- Izerfan akkw d- tlella yagi, is yehwan yili, ur zmirn ara ad ttumarsen ḍedd inawaḍen d ỵ̣̣imenzayen, n tmura yedduklen.
Tamadda 30:
Ur telli tmadda di tṣ̣̣errḥit agi i gzemren ad-tettwafhem
d-tikchi n lḥeqq i ddulla, nagh i wegdud nagh i wemdan i wakkn ad
khedmen kra nagh ad marsen igi i gqeṣden aḥuddu izerfan akkw d-tlella
idd yeddan deg-s.